torsdag 26 augusti 2010

Kommentar i P1 Morgon om Sverigedemokraterna chanser till inflytande

I arla morgonstund var jag upp och kommenterade ett reportage i P1 Morgon. Det hela kan avlyssnas här.

Mina poänger:

Var händer om Sverigedemokraterna (SD) får en vågmästarställning efter valet? Kommer något av blocken att samarbeta med partiet?
Nej, det är mycket osannolikt. Alla riksdagspartier har gett klara besked om att något samarbete inte är aktuellt, varken organiserat eller tyst samarbete. SD är väldigt impopulära, både bland de övriga partiernas medlemmar och bland väljarna. Det finns undersökningar från SOM-institutet som visar att en mycket stor majoritet av svenskarna tycker genuint illa om partiet. Om något block skulle inleda ett samarbete med SD riskerar de partierna därför att bli mycket hårt straffade av väljarna.

Kommer partierna att anpassa efter SD för att försöka stjäla partiets väljare?
Det är faktiskt inte heller särskilt troligt. Dansk Folkeparti har sin bakgrund inom Mogens Glistrups Fremskridtsparti och kan ses som ett populistiskt och främlingsfientligt missnöjesparti. SD har däremot sin bakgrund inom högerextremismen och den öppet rasistiska rörelsen Bevara Sverige Svenskt. Dansk Folkeparti påminner mer om Ny Demokrati än om SD.

Hade Ny Demokrati varit bättre organiserat i början av 90-talet - då de faktiskt var i vågmästarställning - hade man kanske kunnat tänka sig en utveckling som den vi sett i Danmark. Men Ny Demokrati var för klumpiga och hade för många tokstollar inom partiet.

Svenska politiker har lärt sig av det danska exemplet: det hjälper inte att försöka stjäla främlingsfientliga partiers väljare, i Danmark har det bara stärkt Dansk Folkeparti. Därför är det osannolikt att vi får en situation som i Danmark.


Jimmie Åkesson kommer inte att få
något inflytande.


Vad kommer att hända då?
Om SD kommer in i riksdagen och får en vågmästarställningar kommer troligen det största blocket att bilda en minoritetsregering. Om detta inte fungerar kommer blocken att försöka locka över något parti från det andra blocket. Miljöpartiet blir nog populära hos Alliansen, kan man tänka sig. I sista hand kan det bli nyval.

Jag vill dock betona att det ingalunda är säkert att SD kommer in. Partiet ligger strax över spärren om vi gör en sammanvägning av olika opinionsundersökningar. Det är egentligen det som är det speciella med den svenska situationen, att vi inte har något främlingsfientligt parti i parlamentet. Där är vi ganska unika bland västeuropeiska länder med stor invandring.

Varför är det så?
Det som krävs för att man ska få in ett främlingsfientligt parti i riksdagen är för det första att det finns en grogrund för detta i samhället, alltså att det finns missnöje med de etablerade partierna och främlingsfientliga stämningar. Många tror att det räcker med detta och att SD:s framgångar beror på ökande främlingsfientlighet, men det är fel. Statsvetaren Marie Demker har i studier visat att främlingsfientligheten långsamt men stadigt har minskat de senaste 20 åren.

Det andra som krävs är att det ska finnas något parti som är tillräckligt rumsrent för att missnöjda väljare ska kunna tänka sig att rösta på dem. SD har putsat upp sin fasad ordentligt på senare år, och gjort sig av med många medlemmar som inte kunnat hålla tand för tunga utåt. SD har också förstärkt sin organisation ordentligt.

Men det räcker inte med detta. Det krävs också att invandringspolitiken blir en viktig fråga. Idag är det ganska många svenskar, omkring 15 procent, som uppger att de tycker att SD har den bästa invandringspolitiken. Men många av dessa personer prioriterar inte invandringspolitiken, de tycker att andra frågor är viktigare, exempelvis jobben, och där håller de på andra partier.

Det är först om invandringen och integrationspolitiken blir viktiga valfrågor som SD kan mobilisera så många som möjligt av sina potentiella väljare. Detta betyder också att de etablerade partierna och medierna har stor påverkan på SD:s chanser. Det är partierna och medierna i samspel som avgör vilka de viktigaste valfrågorna blir.

Läs även denna artikel, där jag utvecklar argumentationen.

Inga kommentarer: