tisdag 30 september 2008

lördag 27 september 2008

Snaskigheter och bristande självinsikt

Göran Skytte läser jag ibland. Han väcker ungefär samma känslor hos mig som den gamle alltingexperten och överalltkorrespondenten Ulf Nilson gör: en märklig blandning mellan ilska och skrattlusta, parat med förundran över att sådana människor verkligen finns.

Idag skriver Skytte om att han träffat en tidigare kommunistisk pamp vid en filmfestival i Rumänien. Han beskriver denna som en person som "på den gamla tiden var ... beredd att offra andra människors liv för kommun­ismen. Nu är han kristen och vill hjälpa till att ge liv."

Och jag tänker: Undrar just vem den beskrivningen annars skulle kunna gälla?

Som de flesta som läser här säkert vet är jag förtjust i debatter. Jag läser alltid de stora tidningarnas debattsidor. Aftonbladets är generellt sett den klart sämsta, det är sällan jag läser mer än rubriken. Debattredaktören Lotta Gröning odlar någon slags folklighetsmentalitet i sitt redaktörsskap, vilket i normalfallet bara blir tråkigt.

Sen ibland publicerar hon saker som får mig att höja ordentligt på ögonbrynen - inte för att det är intressant, utan för att det är rejält snaskigt. Så var det med gårdagens "författarbråk", som efter vad jag kan bedöma är bland det snaskigaste och mest onödiga som publicerats på bra länge. Anna Holt replikerar bra idag, men det är ändå Gröning som får stå med skammen för att hon upplåter sina spalter åt detta moraliska haveri, som ju inte ens är någon nyhet (samma "debatt" rasade ju senast i samband med publiceringen av Unni Drougges bok).

fredag 26 september 2008

Låtstölder

Apropå det där med låtstölder - här är ett annat klassiskt exempel, Deep Purple's "Hush" (1968) vs. The Charlatans "The Only One I Know" (1989). Fast här är det kopian som är bäst (tycker i varje fall jag).

Delge gärna fler exempel ni kan komma på i kommentarsfältet!



torsdag 25 september 2008

Flamin' Groovies

Flamin' Groovies är ett av mina absolut favoritband. Särskilt skivan Shake Some Action från 1976 är ett mästerverk. Nedanstående "video" där Groovies framför låten Slow Death är dock från 1972, och en av bandets bästa låtar. Jämför gärna med The Ark-låten nedan, som är av senare datum.




Tidelag - ett allvarligt samhällsproblem 2008?

De senaste åren har en liten men alltmer högljudd skara opinionsbildare rest frågan om förbud mot tidelag, alltså könsumgänge mellan människa och djur. Det är en rejält anakronistisk fråga.

I min undervisning i kriminologi brukar jag ibland använda tidelag som exempel på en handling som blivit avkriminaliserad. Poängen jag vill göra är att lagstiftningen utvecklas långsamt men stadigt och att man med några hundra års perspektiv kan finna en hel del exempel på handlingar som avkriminaliserats (förutom tidelag bland annat homosexualitet, självmord, häxeri och fylleri), men också en del exempel på det motsatta (icke medicinsk narkotikaanvändning för att ta det främsta exemplet).

När det gäller tidelag blir studenterna dock nästan undantagslöst mycket upprörda och arga över att sådant snusk är tillåtet. Det hade de aldrig kunnat föreställa sig, i Sverige av alla länder! Det brukar inte hjälpa nämnvärt när jag inskjuter att djurplågeri fortfarande är förbjudet, för det är ju driften i sig, det där snuskigt äckliga som man inte vill tänka på, som ska bort.

På 1600-talet ansågs tidelag vara ett så allvarligt problem att det bestraffades med döden. Faktum är att det under de svenska häxprocesserna under andra hälften av 1600-talet avrättades mer än dubbelt så många "tidelagsmän" som det avrättades "häxor" - drygt 600 mot ungefär 300. Den tidens brottsprevention gick bland annat ut på att förbjuda unga män att gå vall. När tidelagsfall upptäcktes avrättades både förövaren och djuret, eftersom man inte ville riskera en så djävulsk avkomma som skulle kunna bli fallet av övergreppet.

Dödsstraff för tidelag avskaffades i praktiken 1778, även om det fanns kvar i lagboken till 1864. 1944 avskaffades så en allmän "perversionsparagraf" i lagboken, där bland annat tidelag och homosexualitet ingick, och därefter har djursex inte varit kriminaliserat i Sverige. Och detta är något som Sverige har gemensamt med en lång rad jämförbara länder. Men det betyder alltså inte att tidelag definitionsmässigt är tillåtet heller; många tidelagshandlingar torde falla under förbudet mot djurplågeri.

Som jag nämnde inledningsvis har dock en opinion för en ny kriminalisering börjat mobiliseras på senare tid. Denna opinion hävdar att djurplågeriparagraferna aldrig används vid tidelag, och att lagstiftningen därför är för tandlös. Att detta skulle kunna hänga samman med att handlingen är extremt ovanlig verkar inte ha fallit någon in.

Den nya opinionen har lett till en del komiska poänger, som till exempel när jordbruksministern härom månaden svarade på en interpellation i riksdagen, och då försökte sig på att ge exempel på den gränsdragningsproblematik som skulle uppkomma vid en eventuell kriminalisering.

Det var många som gjorde sig lustiga över jordbruksministern, men egentligen var det nog en rätt viktigt poäng han ville formulera, även om han gjorde det lite klantigt (förmodligen för att han kände obehag inför ämnet). Sanna Rayman på Svenska Dagbladet har kommenterat det hela på ett tankeväckande sätt i ett par roliga bloggposter.

Som vid alla försök att lansera ett nytt samhällsproblem - problemdefiniering som det brukar heta på samhällsvetarprosa - är det viktigt för problementreprenörerna att visa vilket allvarligt och hemskt problem man uppmärksammat. Allmänt sett brukar man göra detta med hjälp av hokus pokus-statistik, som blåses upp till groteska proportioner. I allmänhet handlar det om grovt överdrivna uppskattningar eller myter som publiceras på något ställe, och som en förs vidare i andra medier till dess att den ursprungliga källan till uppgiften försvunnit i glömska och statistiken blivit till en "sanning". Sociologen Joel Best har beskrivit hur detta kan gå till i två roliga böcker, Lies, Damned Lies and Statistics och More Damned Lies and Statistics. Båda böckerna är pepprade med komiska exempel.

När det gäller tidelagsbrotten så tipsar Sanna Rayman om ett gammalt avsnitt av Vår grundade mening, där uppkomsten av en modern svensk tidelagsmyt beskrivs. Enligt denna myt våldtas hundratals djur i Sverige varje år, ofa till döds. Siffrorna saknade helt vetenskaplig grund, men spreds ändå ända in i riksdagens kammare.

Själv brukar jag mest skrocka lite roat när tidelag kommer på tal. Allt tyder nämligen på att detta fenomen är extremt ovanligt i Sverige, förutom i opinionsbildarnas fantasier förstås. Tidelag är helt enkelt något som hörde bondesamhället till. Men onekligen kan fenomenet idag leda till en del komiska höjdpunkter, om än ofrivilliga sådana. Här är mitt favoritexempel, en frilansjournalist som förläst sig på småungars tramshistorier på Flashback. Expressens redigerare måste ha haft en högtidsstund då han/hon satte rubriken...

Intervju med "allmänläkaren"

Medietrycket stiger i da Costa-fallet - igen. Ikväll sänder SVT Debatt en intervju med Thomas Allgén, mer känd som "allmänläkaren". Allgén framträder helt öppet i en bandad intervju.

Jag sitter bänkad.

onsdag 24 september 2008

Dunkla teorier

Jag har just läst om Lars Borgnäs bok om da Costa-fallet, Sanningen är en sällsynt gäst. Borgnäs bok ger vid andra läsningen ett än mer befängt intryck än när jag läste den första gången. Den påminner mig om en intressant beskrivning som statsvetaren Erik Åsard gjorde av det konspirativa tänkandet, i boken Det dunkelt tänkta.

Konspirationsteoretiker har en sak gemensamt, säger Åsard, och det är att de inte tolkar några händelser som slumpmässiga eller oavsedda. Allt är en logisk del i deras favoritkonspiration och styrs av dolda beslutsfattare med dunkla syften.

Precis så verkar Borgnäs resonera. Så det är väl ingen slump att han gjort märkliga dokumentärer även om Estonia och Palmemordet. Konspirationer kommer ju sällan ensamma...

fredag 19 september 2008

Intressant läsning

Nyhetsmagasinet Fokus har publicerat ett intressant grävjobb om FRA. Bör definitivt läsas.

Catrine da Costa-fallet igen

Catrine da Costa-fallet, det så kallade styckmordsmålet, har återigen återvänt till rubrikerna och debattsidorna. Igår publicerade JK Göran Lambertz en debattartikel i DN där han argumenterade för att det är för svårt att få resning och att rättsväsendet är obenäget att rätta tidigare felaktigheter. Efter vad jag förstår finns det rätt starka belägg för att det förhåller sig så som JK säger, inte minst rapporten "Oskyldigt dömda" som kom för ett par år sedan.

I sin artikel nämner JK stockmordsmålet som ett av de fall då resning varit motiverat men ändå förvägrats. Lambertz ställningstagande ter sig för mig lite dubbelmoraliskt, med tanke på att han med näbbar och klor kämpat för att hålla de båda anklagade läkarnas skadeståndanspråk utanför domstolarna. Enligt uppgifter har Lambertz eller personer på hans kansli spelat under bordet med lagmannen på Attunda tingsrätt, där målet ska tas upp, och på så sätt lyckats få bort den tidigare utsedde domaren till följd av en märklig jävsanklagelse. Nu har dock även lagmannen fått lämna fallet till följd av jäv, sedan detta avslöjats.

Men kanske är det så som JK hävdar, att han med någon sorts märklig juridisk formalism vil hålla resningsanspråken och skadeståndsanspråken åtskiljda från varandra även i moraliskt hänseende. Olikt honom i så fall, för han brukar i normala fall vara noga med att förankra sina juridiska argument i en tydligt formulerad moralisk ståndpunkt.

Idag publicerar Per Lindeberg en intressant debattartikel i Expressen, där han menar att polisen inte gjort nog för att utreda nyagamla spår i fallet. Lindebergs argumentation är övertygande, särskilt för den som läst den nyutkomna andra upplagan av hans bok "Döden är en man".

Det är en utmärkt bok, som jag för övrigt recenserar i en kommande artikel i Sydsvenska Dagbladet. Sannolikt på söndag - jag länkar här när artikeln publicerats på nätet.

För övrigt skulle det vara intressant att höra vad de journalister och mediepersonligheter som starkt bundit upp sig för läkarnas skuld har att säga idag, då den tekniska bevisning som finns pekar starkt i riktning bort från att läkarna skulle ha något med mordet eller styckningen att göra. Eller vad säger ni, Jovan Rajs, Hanna Olsson, Ulrika Kärnborg, Christian Diesen, Lars Borgnäs, Kristina Hultman och Gunilla Bring?

Update: Här är recensionen!

lördag 13 september 2008

Helt rätt

Fredrik Strage har gått i mål med sin Youtube-lista och döm om min förvåning när han prickar helt rätt med sin förstaprisvinnare - klippet med The Cramps från Napa State som jag tipsade om häromsistens.

Här är en annan kul grej med Cramps. Youtube är för övrigt pepprat med lysande Crampsklipp, eftersom så gott som alla videos de gjort är sevärda (av ett eller annat skäl).



Beklagar den dåliga aktiviteten här på sistone förresten. Jag lovar att göra riktig blogg-comeback inom kort.